Kan arkitektur bidra till ett blomstrande näringsliv?

Kan arkitektur bidra till ett blomstrande näringsliv? Givetvis. Genom genomtänkt arkitektur så kan man få invånaren och turisten i en stad att känna ett köpsug. Det är också med sådan tanke städer planeras: man vill skapa vissa platser där en stor genomströmning av människor sker dagligen - platser som blir givna ställen för möten och dit man beger sig för att se folk och träffa andra. Torg, exempelvis, är exempel på sådana platser.

Man talar inom handeln om A, B och C-platser. Detta förklarar en hel del. A-platser är sådana som ofta ligger vid huvudgator och som har en stor genomströmning av folk. Att exempelvis ha en butik på en A-plats ger perfekt exponering och per automatik kunder som fattar intresse för de produkter man säljer.

B-platser å sin sida är de som ligger på tvärgator. Hyran är betydligt lägre än på A-platserna, men exponeringen blir också avsevärt mycket sämre. Här kan man ofta se att kunderna har bil och inte sällan så finns butiker för lite mer speciella produkter placerade längs dessa platser.

C-platser och C-lägen å sin sida är ofta placerade utanför stadskärnan och kunderna söker aktivt upp dessa för att handla. Det stora arkitektoniska kravet och utmaningen vid sådana lägen är att tillgodose behovet av parkeringsplatser.

En arkitekt i Stockholm får tänka om

Så här har det sett ut i nästan alla svenska - och globala - städer. De mest attraktiva butikerna placeras längs med huvudgatorna och arkitekten och stadsplaneraren vet redan på förhand att just dessa gator och platser kommer att vara attraktiva. Drottninggatan i Stockholm är ett tydligt exempel på en sådan gata. Avenyn i Göteborg en annan: platser som har en inneboende puls och där saker och ting tenderar att hända.

Men, vi har också alla hört talas om butiksdöden. I och med att handeln idag har kommit att ändra form så har också placeringen på en butik kommit att bli mindre viktig. Varför betala så dyr hyra när kunderna ändå väljer att köpa produkterna via nätet? Fler och fler söker sig istället till både B- och C-lägen för sina olika butiker och affärer. Som arkitekt i Stockholm blir detta en utmaning: hur kan man planera staden så att det finns en puls - även om butikerna väljer att flytta till andra, mindre och billigare, lägen i och utanför staden?

Gallerior - men i centrala Stockholm

En annan utmaning ligger i galleriorna. I Stockholm och andra större städer i Sverige så finns det väldigt många större gallerior utanför tullarna och här kan exempelvis Barkarby, Mall of Scandinavia och Kungens Kurva nämnas. Hur parerar man detta och finns det någonting en arkitekt i Stockholm kan göra för att locka kunderna tillbaka till city?

Lösningen har faktiskt varit en slags hybrid. Man har kvar de A-lägen som tidigare varit givna för butiker att hålla handel i. Men, numera så har man placerat gallerior inne i dessa. Mood, Hornstull, Liljeholmen… Listan kan göras lång, men det ger bra ledtrådar om hur man idag arbetar. Kunden är, om uttrycket tillåts, latare än förr. Man vill ha allt på samma ställe och man vill kunna handla, fönstershoppa och äta utan att behöva springa runt halva Stockholm.

Det är sorgligt på ett sätt, men samtidigt hoppingivande. Butiksdöden behöver inte vara ett faktum, det är bara det att butikerna bytt skepnad och seglar under galleriornas flagga.

24 Oct 2021